Ett av det värsta jag vet är när en människa favoriserar någon annan. Detta gör ju att man trycker ner andra människor runt omkring sig. Jag känner hur mitt eget värde som människa sjunker snabbt när jag väljs bort antingen av en närstående eller av en lärare.
Under en julmiddag i min sambos släkt får jag höra att en kille (som jag inte träffat) hade hittat en foxy babe. Hon är såå underbart, och hon är så vacker och söt sade en äldre kvinna. Orden upprepades tills jag kände mig spyfärdig. Jag försökte förstå varför jag kände mig så illamående, men fann ingen förklaring. Allt jag kände var att jag aldrig skulle passa in i min sambos släkt. Jag är helt enkelt för ful. Och mitt yrkesval gör mig ännu oattraktivare. Därför att samma person som bubblade ur sig komplimangerna hade några månader tidigare gått till attack mot mig om varför jag inte borde utbilda mig till förskolelärare. Det är ett slitsamt yrke där ingen visar en sin uppskattning för att ha passat någon annans barn. Hon sade att hon talade av erfarenhet och tyckte att det gav henne rätt att höja på sin redan höjda irriterande röst.
Hon får tycka vad hon vill så länge hon tänker tyst. Det finns ingen mening att trycka ner andra.
No comments:
Post a Comment